Ökad möjlighet att påverka ger ökad service i äldreomsorgen

Om varje enskild undersköterska får ta större ansvar och ges ett större handlingsutrymme ökar arbetsglädjen och stoltheten över yrket, vilket i sin tur ökar nöjdheten bland kunderna. Så resonerade Skurups kommun när de begärde in förslag på förbättringar från en arbetsgrupp bestående av undersköterskor. Förslagen lade grunden till ett nytt arbetssätt med kvalitetshöjande mål. Medarbetarna kommer bland annat att få extern handledning. Resultaten kommer att utvärderas under våren 2019.

- Forskning visar att det är bemötandet som är det mest kvalitetsskapande för kunden och som arbetsgivare måste vi ge undersköterskan förutsättningar för att ge bästa möjliga bemötande och på så sätt höja kvalitén, säger Emmeli Söderberg, projektledare individ- och familjeomsorgen.

https://www.forskning.se/2018/06/13/gott-bemotande-viktigast-for-kvaliteten-inom-aldreomsorgen/

- Det känns positivt att göra ett förbättringsarbete som både gynnar den enskilde och skapar en bättre arbetsmiljö för medarbetaren. Vi tror att de här två faktorerna kan samverka vilket vi även har sett i forskning (Målqvist, I., & Lundin, A. (2015). En långsiktigt hållbar hemtjänst), säger Ola Bentzén, vård- och omsorgschef

Vad är unikt med arbetssättet man använt i Skurup?

- Utgångspunkten för hela projektet är arbetet som gjordes och förslagen som lades fram av en arbetsgrupp i huvudsak bestående av undersköterskor. Arbetsgruppen diskuterade frågor om hur vi ska möta medborgarnas framtida behov av omsorg på bästa sätt och samtidigt skapa en god och intressant arbetsmiljö för personal. Förslagen kommer från de undersköterskor som är berörda. Arbetsgruppen är och kommer vara fortsatt delaktig i arbetet genom hela projektet, säger projektledare Emmeli Söderberg.

Målen som man arbetar mot är:

• öka den enskildes delaktighet

• skapa en bättre arbetsmiljö med friskare, engagerade, inspirerande och mer närvarande medarbetare

• förbättra kontinuiteten hos den enskilde kunden från 19 personer/14 dag till 12 personer/14 dag.

Varför har vi valt det här arbetssättet för att höja kvaliteten i äldreomsorgen?

- Forskning visar att det finns signifikanta samband med nedsatt välbefinnande hos personal och risk för försämrad omsorgskvalitet. Genom bättre arbetsmiljö ökar vi möjligheterna för undersköterskan att skapa god omsorg och ökad kvalitet för kunden, säger Emmeli Söderberg.

Höga krav hade tydliga samband med nedsatt välbefinnande och arbetsrelaterad ohälsa hos personalen, något som ytterligare stärker farhågorna för att många kommer sluta, bli sjukskrivna eller gå i tidig pension. Det leder i sin tur till behov av kostsamma nyrekryteringar och risk för arbetskraftsbrist, vilket i sin tur ökar risken för försämrad omsorgskvalitet. För en framtida hållbar hemtjänst med hög omsorgskvalitet krävs omfattande åtgärder och insatser.

- En viktig faktor som har fått ökad uppmärksamhet på senare år är att yrken som innebär kontakt med andra människor, så kallade kontaktyrken, tenderar att vara en riskfaktor för sjukfrånvaro. När personal inom kontaktyrken inte kan ge det bemötande de upplever att brukare eller vårdtagare behöver kan känslan av att inte räcka till bli en belastning. En viktig aspekt är dock är att det sannolikt är ungefär samma faktorer som å ena sidan gör yrkena meningsfulla, spännande och givande som också gör dem påfrestande. Det gäller att försöka minimera och hantera riskerna i kontaktyrken utan att samtidigt ta bort det som känns engagerande och givande för många medarbetare, säger Emmeli Söderberg.

Hur kommer det sig att just det här genomförs just nu?

- Hemtjänsten står inför stora utmaningar framöver då allt fler behöver stöd och hjälp. Som kommun behöver vi möta utmaningen med växande behov hos befolkningen samtidigt som det är allt svårare att rekrytera. Vi har sett att planeringssystem fungerar mer som stressmoment för många medarbetare istället för som stöd och vi behöver ha planeringar som tar både logistik, kundernas genomförandeplaner och undersköterskornas kunskap i beaktande.  Vi har haft en tanke om att logistiken löser sig självt vilket har lett till att vi lovar saker som vi inte kan utföra, ex att alla erbjuds hjälp kl 8. Det leder till stress hos medarbetaren som jobbar på för att hinna med det som har lovats och en sämre kvalitet för brukaren då vi brister i att uppfylla det vi sagt att vi ska, säger Emmeli Söderberg.

Vad kommer fortsättningen att bli?

- Under hösten påbörjas ett pilotprojekt där fyra arbetsgrupper får extern handledning. Piloten kommer utvärderas under våren. Ett hemtjänstområde har redan börjat arbeta utifrån mindre arbetsgrupper, vilket även övriga områden så småningom kommer börja göra. Vi ser just nu över möjligheterna att under en längre tidsperiod arbeta med grupputveckling. Planen är att starta arbetet under våren 2019, säger Emmeli Söderberg.

- När arbetsgivaren vill utveckla hemtjänsten till att anpassas efter dagens vårdbehov i hemmet och kunna anpassa personalens schema och arbetsmiljö efter detta och samtidigt  involvera personalen i att komma med olika förslag på hur hemtjänsten kan utvecklas, ser jag som ett stort steg i ett samarbete för en bättre arbetsmiljö. När det finns representanter från arbetsgivaren, personal och fackliga som tillsammans kommer fram till förslag på hur vi kan utveckla hemtjänsten, ser jag mycket positivt på och är mycket glad för att vi har detta samarbete. Att man kan ha en öppen dialog med högt i tak under våra möte i arbetsgruppen känns som att vi kan komma fram till bra saker gemensamt. Det viktigaste för mig, är att personalen är delaktig så mycket som möjligt i beslut som rör deras arbete och arbetsmiljö, säger Stina Sjöberg, fackförbundet Kommunal.

Länk:

https://www.forskning.se/2018/06/13/gott-bemotande-viktigast-for-kvaliteten-inom-aldreomsorgen/

 

---